Rosenkällasjön och bryta ett beteende

I veckan som gått har jag varit lite mer seg än vanligt. ”-Jag är bara 80 % pigg sa jag till mannen” och han svarade med att det är nog många som skulle vilja vara på den nivån.

Men jag ogillar det starkt. Det blir som en ond cirkel. Värken i axlarna har kvarstått, energin går ner lite till. Gör mindre, energin går ner ett steg nej. Nej offerkoftan ni vet, den måste av direkt när den kommit på annars sitter den som berget.

Naturen har jag hur som längtat till och både man, hund och min systemkamera fick jag med mig idag till Rosenkällasjön.

Man kan gå en promenad runt sjön. Det är dock dåligt skyltat och vi gick fel flera gånger. Men vädret och höstens alla färger gjorde det till ett icke-problem.

I demensvården som jag förr arbetat många år så handlar mycket om att avleda på rätt sätt. Att avbryta ett beteende som inte är bra för personen. Jag har ingen erfarenhet av psykisk ohälsa men vet att i grunden är det samma princip där. Och som nu, en lägre energi för mig i veckan kunde lika gärna resulterat i en helg i soffan med chipsen.

Men naturen ger energi. Tvinga sig själv ut och något händer, något vänder. Inte alltid så lätt såklart, men återigen refererar jag bara sådant här till mig själv och min utgångspunkt.

Jag plockade kottar och ekollon till höstiga projekt men hade glömt påse så mannens väska har stora spår av skog just nu ☺️

Hunden är trött nu. Han sover halvbra om nätterna så vi får se om dagens natt blir bättre efter denna rundan.

Imorgon ska vi komma ifatt lite här hemma. Det är fortfarande ett mellanläge innan visning där saker och ting inte fått komma tillbaka till sina rätta platser. Det i sin tur gör att man (jag) fortsätter att lägga alla andra saker också på ställen där de inte ska vara.

Nu önskar jag er en fortsatt fantastisk helg 🍁