Hej och hallå! Helgen förflöt i ett ovanligt lugnt tempo. I går morse när jag vände mig om hastigt så knakade något till i nacken så pass att jag trodde det var riktigt illa. Men det var nog en sträckning/nackspärr. Så gårdagens göromål var att värma vetekudde, knapra Ipren och stretcha försiktigt. Idag känns det lite bättre tack och lov.
Gick en promenad nu på morgonen för att väcka kroppen ännu mer.
Förtidsrösta, veckohandla och laga bil gjorde vi iallfall denna helg utöver att ta det lugnt.
Jag har tänkt på att det är en skillnad på att vara trött och att vara trött. Det finns en trötthet där man bara vill sova. Då behöver man sova tänker jag. Men så finns det en trötthet som jag ibland drabbas av som går att blanda ihop med lättja.
Botemedlet mot det är att göra någonting. Något litet. För då kommer energin förhoppningsvis sakta åter. Det är lätt till exempel att sätta sig ner efter jobbet när jag slutar tidigt men det är också livsfarligt. För mig. Att vila i dessa lättjaögonblick gör mig inte piggare utan har ofta en motsatt effekt. Jag blir slöare.
Jag lever inte alltid som jag lär men försöker alltid tänka vad det bästa för mig är i den här situationen. Ett av mina favoritcitat är ”Vad kan jag göra idag som jag tackar mig själv för imorgon?”
Och imorgon är det 1 september. Är så taggad på hösten, på nya vanor, ja på typ allt 😅 Skriver listor, planerar, bockar för. För ni vet väl att ni har allt det vackra framför er.
Nu blir det vardagsrutiner innan ett kvällspass på jobbet. Önskar er en fantastisk vecka 🦔
fyrtioplusbloggen.com 
Lämna en kommentar