Hejhopp. Dagarna fortsätter här fast utan vår vovve. Tunga dagar men i bakhuvudet vilar tryggt att beslutet var helt rätt. Så känns ändå bra på ett sätt fast att det såklart är tomt. Man glömmer också för några sekunder då och då att han inte ligger där inne på sängen som han brukar.Jag räknar ner timmarna till semester nu och detta år är det av flera anledningar väldigt efterlängtat.
Ibland när någon frågat vad jag har för intresse har jag haft svårt att svara på det. Har inte haft något speciellt genom åren. Men så har jag kommit fram till att hus är mitt största intresse. Kan prata i evigheter om våra hus, om andras hus eller hus som är till salu. Jag läser till och med alla besiktningsprotokoll och energideklarationer på de hus som ligger ute i kommunen på Hemnet. Nördigt men otroligt spännande faktiskt 😅
Extra roligt är det ju när man gör iordning ett hus där skillnaden blir väldigt stor. För cirka åtta år sedan köpte vi ett igenvuxet torp här i Mantorp som varit obebott väldigt länge.
Det är det enda hus vi sålt innan vi var helt klara. Vi flyttade själva i samma veva och kände att vi ville koncentrera oss på huvudhuset.
Lite samma är det med sonens hus. Sist jag var där och hjälpte till med tomten så stannade flera personer och påtalade vilken skillnad det blev med allt. Allt var vildvuxet där när han köpte det.
Efter:
Stor tomt
Kanske kommer det ut som kommande snart men det lutar åt augusti. Det är lite för nära semestertider nu.
Kärran vi köpte när vi köpte hus har fått jobba färdigt nu och ska ut på annons även den.
Jag ska försöka njuta av att projekten här hemma är i hamn. Eller finns väl alltid något att pyssla med men de stora är klara. Ibland kan jag tycka själva resan är det roliga. Kanske därför vi haft så många hus.
I sommar ska jag pyssla lite mer med våran tomt också nu när jag vet vad som växer där.
Snart är det midsommar och då kanske potatisen jag sått är klar också. Dillen har jag redan skördat och fryst in.
I år har vi ingenting planerat på midsommar. Nu för tiden gör det mig ingenting, jag vet att de procenten som firar stort egentligen är färre än de som firar smått. Förr var jag mer Fomo-fear of missing out. Jag är faktiskt riktigt trygg i mig själv nu för tiden, bryr mig föga om vad folk tycker fast att många av mina val och åsikter alltid varit på snudden till konstiga enligt normen 😅
Nog skrivet för idag, ses, hörs 🩷
fyrtioplusbloggen.com 
Lämna en kommentar